Hållbarometern
Psykiskt välbefinnande utgör den positiva dimensionen av begreppet psykisk hälsa och handlar inte enbart om frånvaro av sjukdom eller besvär, utan om ett tillstånd som omfattar både välbefinnande och funktionsförmåga.
Psykiskt välbefinnande
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
Andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande
Datakälla: Folkhälsomyndigheten, Hälsa på lika villkor samt Liv och Hälsa
Trend:
Utvecklingen går åt fel håll sedan 2020Senaste värdet:
80,9 % (2024)
Utgångsvärde:
85,0 % (2020)
Kommentar
Nuläge i Linköping
Resultatet visar att 84 procent av invånarna i Linköping upplever ett gott psykiskt välbefinnande, vilket är en liten minskning från tidigare år. I undersökningen ser man att det finns skillnader mellan könen, där män har högre andel gott psykiskt välbefinnande än kvinnor.
Om statistiken
Indikatorn grundar sig på enkäter från Folkhälsomyndigheten och CDUST-regionen och mäter andel som fått utfallet gott eller mycket gott psykiskt välbefinnande. Utfallet baseras på instrumentet Short Warwick Edinbourgh Mental Well-being Scale (SWEMWBS) där den svarande får ta ställning till en rad påståenden om de senaste 2 veckorna. Påståendena är: "Jag har haft en positiv syn på framtiden", "Jag har känt att jag har varit till nytta", "Jag har känt mig lugn", "Jag har hanterat problem på ett bra sätt", "Jag har tänkt på ett klart sätt", "Jag har känt mig nära andra människor", "Jag har själv kunnat bestämma mig om saker och ting", utifrån detta tas ett samlat mått på psykiskt välbefinnande fram. Man ska vara lite försiktig med att tolka de kommunala resultateten ifrån enkäter som främst sammanställs för nationell nivå då urvalet svarande kan vara väldigt litet på kommunal nivå.