Hållbarometern
Medellivslängden används ofta som ett sammanfattande nyckeltal för hälsoläget i befolkningen, och är ett vardagligt uttryck för den fullständiga benämningen återstående förväntad medellivslängd. I Sverige har männens livslängd ökat mer än kvinnornas sedan slutet av 1970-talet.
Medellivslängd kvinnor
Mål 3 Hälsa och välbefinnande
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (år) |
|---|---|---|---|
| 0 | Riket | 2015 | 83,8 |
| 1 | Riket | 2016 | 83,9 |
| 2 | Riket | 2017 | 84,0 |
| 3 | Riket | 2018 | 84,1 |
| 4 | Riket | 2019 | 84,2 |
| 5 | Riket | 2020 | 84,3 |
| 6 | Riket | 2021 | 84,4 |
| 7 | Riket | 2022 | 84,6 |
| 8 | Riket | 2023 | 84,7 |
| 9 | Riket | 2024 | 84,8 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläge i Linköping
Medellivslängden för kvinnor har precis som landet i övrigt en positiv utveckling de senaste 24 åren. Kvinnor lever i genomsnitt längre än män. I Linköping är medellivslängden för kvinnor väldigt hög jämfört med genomsnittet för liknande kommuner.
Om statistiken
Medellivslängden i ett geografiskt område utvecklas på mycket lång sikt, och redovisas som rullande femårs-medelvärden för den vid födelsen förväntade återstående medellivslängden. Särskilt för mindre kommuner är det viktigt att studera utvecklingen över några år, eftersom det finns en viss osäkerhet i värdena för enskilda år.