Hållbarometern
Det är viktigt att engagera väljarna och nå ett högt valdeltagande för att upprätthålla den lokala demokratin. Ett högt valdeltagande ger de valda ett starkare mandat som folkets företrädare. Det finns dock betydande skillnader i valdeltagande mellan det valdistrikt som har högst respektive lägst valdeltagande. Unga, utrikes födda och personer med låg inkomst och kort utbildning röstar i lägre utsträckning än andra. Resultatet blir ett demokratiskt underskott.
Valdistrikt med lägst valdeltagande
Mål 10 Minskad ojämlikhet
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Linköping | 2014 | 56,4 |
| 1 | Linköping | 2018 | 64,3 |
| 2 | Linköping | 2022 | 52,9 |
| 3 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2014 | 75,1 |
| 4 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2018 | 76,7 |
| 5 | Östergötlands läns kommuner (ovägt medel) | 2022 | 70,8 |
| 6 | Större stad (ovägt medel) | 2014 | 60,8 |
| 7 | Större stad (ovägt medel) | 2018 | 62,4 |
| 8 | Större stad (ovägt medel) | 2022 | 51,7 |
| 9 | Alla kommuner (ovägt medel) | 2014 | 71,8 |
| 10 | Alla kommuner (ovägt medel) | 2018 | 72,7 |
| 11 | Alla kommuner (ovägt medel) | 2022 | 66,5 |
Datakälla: Valmyndigheten och SCB
Kommentar
Nuläge i Linköping
I det valdistrikt som har lägst valdeltagande är valdeltagandet relativt lågt i Linköpings kommun. Det liknar nivån för genomsnittet av kommungruppen Större stad. Det valdistrikt med lägst valdeltagande hade i senaste valet 52,9 procent. Det är betydligt lägre än genomsnittet för kommuner i hela Sverige.
Om statistiken
Statistiken visar valdeltagande i det valdistrikt med lägst valdeltagande i senaste kommunalval. Beräknas utifrån antal avgivna röster i senaste kommunalvalet (giltiga och ogiltiga) dividerat med antal röstberättigade.