Klimatsmart Linköping

Det strategiska arbetet mot ett klimatsmart Linköping styrs genom det Klimat- och energiprogram som antogs av kommunfullmäktige 2022. Programmet anger de insatsområden som för Linköpings klimatarbete bedömts som mest prioriterade att arbeta med och omfattar och innefattar också mål inom klimatområdet. Till programmet hör en handlingsplan - Klimatfärdplan för Linköpings kommun 2024-2030 - som definierade vilka aktiviteter som ska genomföras inom koncernen för att bidra till måluppfyllelse.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Det strategiska klimatarbetet som genomförts under året har bland annat innefattat uppföljning av målen i klimat- och energiprogrammet samt stödjande insatser till bolag och förvaltningar i implementeringsarbetet utifrån klimatmålen. Till stöd för kommunens klimatarbete inrättades ett externt klimatråd 2024. Klimatrådet ska granska kommunens arbete med att nå beslutade klimatmål. Rådet redovisar sina slutsatser i en årlig rapport där tema väljs utifrån klimat- och energiprogrammets insatsområden. Under 2025 hade rapporten fokus på insatsområdet Mobilitet och hållbara transporter.

Under 2025 beslutades om regler för en kommunal klimatfond. Klimatfonden vänder sig till ideella föreningar som kan söka upp till 200 000 kronor för att genomföra projekt som bidrar till att minska utsläppen i kommunen, alternativt ökar civilsamhällets engagemang i arbetet för att nå klimatneutralitet. Totalt två miljoner kronor per år delas ut. Totalt sökte föreningar projektmedel för omkring 6,4 mnkr vilket visar på ett stort engagemang. Medel tilldelades bland annat för energieffektiviseringsåtgärder, evenemang och bytesdagar.

Miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen arbetar bland annat med att minska utsläppen från nybyggnation genom att premiera trähusbyggande och ställa krav på grönytefaktor vid markanvisningar. Utsläppen från anläggningsarbeten hanteras genom en handlingsplan för masshantering. Därtill anpassas den kommunala skogsskötseln för att naturen ska binda mer koldioxid, vilket görs genom förlängda omloppstider och plantering av trädslag som ek och tall. Kultur- och fritidsförvaltningen arbetar med att främja en cirkulär ekonomi genom ett brett fokus på återbruk och genom att sprida kunskap till medborgarna. För att spara resurser har förvaltningen bland annat arbetat med återanvändning av IT-utrustning, försäljning av inventarier från den gamla simhallen samt inrättat "Fritidsbanken" för gratis utlåning av sport- och fritidsutrustning. Utöver detta inspirerar förvaltningen medborgare till en hållbar livsstil genom att anordna temadagar som fokuserar på hållbar konsumtion, klädvård och klädbyten.

Inom de kommunala bolagen pågår en mängd olika insatser som för att uppnå utsläppsminskningar. De kommunala fastighetsbolagen arbetar alla med energibesparingar, elproduktion och miljöcertifieringar som ett led i att minska sin klimatpåverkan. Lejonfastigheter har fokuserat på att minska utsläpp genom ökat återbruk och klimatsmarta val i byggprocessen. Detta har inkluderat användningen av den egna återbrukshubben och återbruk av material (som marmorgolv, fönster och dörrar) i ombyggnadsprojektet Drottninggatan 45. En ny byggnad färdigställdes med stomme av korslimmat trä (KL-trä) för att minska klimatavtrycket, och en ny grundläggningsteknik, Aridumgrund, testades. I planeringsfasen genomfördes klimatkalkyler i tidiga skeden för utvalda projekt som Multihallen och Djurgårdens vårdboende. Dessutom säkerställdes det i upphandlingar att leverantörer undertecknade bolagets ansvarskod, som ställer krav på miljöhänsyn. Slutligen implementerades ett nytt energiledningssystem för att integrera energiåtgärder mer direkt i den strategiska fastighetsplaneringen.

Stångåstaden har gjort insatser för att minska sina utsläpp genom att använda klimatreducerande material i nyproduktion, såsom klimatförbättrad betong och cellplastisolering av återvunnet material. För att möjliggöra klimatreducerande åtgärder tidigt i processen tillämpas en specifik klimatmodell redan under förprojekteringen av nyproduktionsprojekt. Inom återbruk har Stångåstaden etablerat en intern återbrukshubb för att lagra inredning och vitvaror som kan återanvändas. Återbruk har även genomförts vid kontorsrenoveringar, och ett pilotprojekt har genomförts där en lägenhet totalrenoverades med maximalt återbrukat material.

Tekniska verken har under året färdigställt en sorteringsanläggning för restavfall för att öka materialåtervinningen av plast, metall och papper. Bolaget utreder även storskalig koldioxidinfångning (CCS/CCU) vid Gärstadverket för att nå målet om nettonollutsläpp. Utbyggnaden av biogasanläggningen i Linköping fördubblade kapaciteten för flytande biogas.

Vad har arbetet bidragit till?

Under 2025 gjordes en uppföljning av kommunens klimatmål avseende måluppfyllelsen för år 2023. Uppföljningen av totala växthusgasutsläpp utifrån kommunens mål om 70 % minskning till 2030 visar att nuläget för 2022 var en minskning med 16 % jämfört med 1990 års nivå. Uppföljningen visar att växthusgasutsläppen har minskat jämfört med 2022, främst inom sektorerna El & fjärrvärme samt Transporter, vilka är de största utsläppskällorna. Minskningen för El & fjärrvärme beror i hög grad på milda vintrar 2023, en minskad elkonsumtion, färre fossila bränslen i nordisk elproduktion och en ökad produktion av förnybar el inom kommunen. Minskningen inom transportsektorn beror på en nationellt höjd reduktionsplikt för fossila bränslen under 2023. En slutsats är att utvecklingen går åt rätt håll, men att minskningen av utsläppen inte går tillräckligt snabbt mot mål-åren. En prioritering av insatser för att minska utsläppen i samtliga sektorer är nödvändig, med prioritering på transporter samt el och fjärrvärme, där de största utsläppen sker i dagsläget.

Vad gäller konkreta resultat från de kommunala bolagen visar Lejonfastigheter att arbetet med återbruk bidrog till att bolaget undvek utsläpp motsvarande 60 ton koldioxekvivalenter genom att återbruka 733 produkter, vilket var dubbelt så mycket som målet på 30 ton. I ombyggnadsprojektet Drottninggatan 45 resulterade återbruket av 50 olika materialkategorier i bolagets första Miljöbyggnad Silver-certifiering för en befintlig byggnad. Dessutom säkerställdes att 95 procent av alla leverantörer i offentliga upphandlingar undertecknade bolagets ansvarskod. För Stångåstadens del har arbetet med återbruk vid kontorsrenoveringar bidragit till en återbruksgrad på 75 procent, vilket sparade cirka 70 ton koldioxidekvivalenter. Tekniska verkens nya anläggning för koldioxidinfångning beräknas ge en årlig klimatnytta på 20 000 ton, medan den nya sorteringsanläggningen förväntas bidra till 63 000 ton i undvikna utsläpp genom ökad materialåtervinning.