Samverkan med civilsamhället

Samverkan med civilsamhället i Linköpings kommun sker på många olika sätt och utgör en förutsättning för att skapa ett tryggt, hållbart samhälle och för att stärka den lokala demokratin. Nämnder och förvaltningar inom kommunkoncernen arbetar med civilsamhället genom bland annat föreningsstöd, upphandlad verksamhet och olika samverkansformer för att gemensamt möta medborgarnas behov.

Den övergripande strukturen och inriktningen för kommunens samverkan med sektorn styrs numera av ”Program om samverkan mellan Linköpings kommun och civilsamhället”. Detta nya program ersätter det tidigare ”Program för kommunens samverkan med den idéburna sektorn” samt den tillhörande överenskommelse som antogs gemensamt av kommunen och sektorn 2012.

Syftet med 2012 års överenskommelse var bland annat att stärka samverkan för demokratisk förankring, värna organisationernas självständighet och utveckla sektorns roll i välfärden. Utvärderingar visade dock att formen för överenskommelsen var svårhanterad och att kännedomen om den sjönk över tid. Därför har överenskommelsen upphört, men dess bärande principer – självständighet, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och mångfald – har bevarats och integrerats direkt i det nya programmet.

En utvärdering som genomfördes våren 2023 visade att kommunen och civilsamhällets aktörer generellt upplever ett gott samarbete. Samtidigt identifierades flera utvecklingsområden: den interna dialogen mellan kommunens förvaltningar brast, och frågor riskerade att falla mellan stolarna. Civilsamhället efterfrågade mer långsiktighet, att bli involverade i kommunens processer i ett tidigare skede, och att samverkan ska utgå från gemensamma samhällsutmaningar. Kommunens förvaltningar lyfte å sin sida fram att ett strategiskt arbete med volontärtjänster skulle gynna båda parter. Dessa insikter låg till grund för det revideringsarbete som resulterade i det nya samverkansprogrammet.

För att underlätta kontakten med kommunen och skapa en tydlig väg in för civilsamhället antogs 2018 riktlinjer för samordning av initiativ från idéburen sektor. Efter ett utredningsarbete under 2022 och 2023 fattades det i början av 2024 ett beslut om hur dessa riktlinjer ska tillämpas i praktiken. Beslutet innebär att samordningen numera hanteras genom det förvaltningsövergripande ”Nätverk för social hållbarhet”. Nätverket har dessutom kompletterats med en mer operativ arbetsgrupp som stämmer av och samordnar hanteringen av förfrågningar och initiativ från idéburna aktörer, i synnerhet när det råder osäkerhet kring vilken del av den kommunala organisationen som berörs.

Det nya arbetssättet innebär att arbetsgruppen hanterar frågor som rör implementeringen av kommunens program för samverkan på en mer operativ nivå samt samverkansfrågor och initiativ från civilsamhället:

· som är av förvaltningsövergripande karaktär,
· där det är otydligt hos vilken förvaltning frågan bäst bör hanteras
· där det är otydligt huruvida förfrågan gäller en kommunal angelägenhet
· där frågan främst rör en enskild förvaltning, men som ändå behöver värderas och/eller förankras bredare i den kommunala organisationen

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Ett viktigt övergripande steg under året var att kommunfullmäktige antog ett nytt program för samverkan mellan Linköpings kommun och civilsamhället. I samband med detta reviderades även kommunens riktlinjer för Idéburet offentligt partnerskap (IOP) för att tydliggöra villkoren och stärka den demokratiska organiseringen.

Kultur- och fritidsnämnden var först bland kommunens nämnder med att fatta beslut om en ny rutin för hantering av IOP-avtal utifrån det nya kommunövergripande programmet. Rutinen syftar till att säkerställa en korrekt hantering och minska risken för välfärdsbrottslighet i kommunens samverkan med ideella aktörer. För att göra hela bidragshanteringen mer enhetlig och effektiv, och därmed underlätta för föreningslivet, har förvaltningen även inrättat en tvärgående arbetsgrupp för bidragsprocessen och sett över bidragsreglerna för kultur och trygghetsskapande åtgärder.

Gällande anläggningsstödet har nämnden beslutat om fördelning av en utökad ram samt reviderade bidragsregler. Detta innebar bland annat att den övre bidragsgränsen för investeringsbidraget höjdes med hela 100 procent, till 100 000 kronor.

För att stärka dialogen och nätverkandet med det lokala kulturlivet arrangerades i mars kommunens allra första "Kulturting". Tinget lanserades som en ny plattform för föreningsliv, förtroendevalda och tjänstepersoner för att genom nya perspektiv gemensamt stärka Linköping som kulturstad.

Inom arbetsmarknadsnämndens ansvarsområde har IOP-avtal med Östergötlands Stadsmission och Studieförbundet Bilda Sydöst förlängts. Förlängningen tecknades specifikt för endast ett år framåt, med syftet att under perioden kunna föra en nära dialog med föreningarna om hur den kommande nationella aktivitetskravsreformen kommer att påverka deras verksamheter framöver.

Vård- och äldreomsorgsnämnden har under året justerat bidragsbeloppen för föreningsbidrag. Syftet med uppräkningen är att stärka civilsamhällets hälsofrämjande och förebyggande insatser, vilket på sikt bedöms kunna minska behovet av mer resurskrävande omsorg. Parallellt har Kultur- och fritidsnämnden beviljat specifika utvecklingsbidrag till föreningar för att dessa ska kunna utveckla sin idrotts- och fritidsverksamhet specifikt riktat till målgruppen seniorer.

Kommunstyrelsen (Klimatarbete) Ett nytt grepp för att stärka samverkan med föreningslivet var inrättandet av kommunens nya klimatfond på två miljoner kronor årligen. Fonden riktar sig till civilsamhället för att stödja ideella föreningars lokala klimatarbete. Under den första utlysningen beviljades medel till totalt 21 olika projekt, och ansökningstrycket visade på ett mycket stort intresse bland föreningarna att vara med och driva klimatomställningen.