Levande landsbygd och en sammanhållen kommun

Det övergripande styrdokumentet i kommunen, vad gäller landsbygdsutveckling, är Linköpings kommuns landsbygdstrategi. Där kungörs strävan att skapa en helhet mellan stad och land:

”Målet är att skapa en sammanhållen kommun med framtidstro och delaktighet, där invånarna har möjlighet att påverka och bidra till Linköpings utveckling oavsett var man bor i kommunen. Både stad och land ska ses som en helhet med bra förutsättningar för företagande, möjligheter till en rik fritid, attraktiva boendealternativ, lättillgänglig offentlig service samt kommunens höga miljö- och klimatambitioner”.

Det främsta styrdokumentet för att omsätta landsbygdsstrategin till samhällsplanering är Översiktsplan för landsbygden och småorterna.

Övriga verktyg för att styra utvecklingen vad gäller landsbygdsutveckling är Linköpings kommuns serviceplan för landsbygden, vilken är en handlingsplan till landsbygdsstrategin12. Syftet med serviceplanen är “att säkerställa långsiktig utveckling, främja och initiera insatser, som positivt påverkar tillgänglighet till kommersiell service på landsbygden vad gäller dagligvaror, drivmedel, kontanthantering och vissa övriga tilläggstjänster.”

Detta görs genom att bland annat peka ut särskilt prioriterade servicenoder på landsbygden.

Nämndernas och förvaltningarnas verksamhet och resultat beskrivs inte uppdelat för staden respektive för landsbygden. Det gör det svårt att värdera i vilken grad verksamheterna bidrar till de kommunövergripande målen för området.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Fysisk miljö, bostäder och infrastruktur

I verksamhetsberättelserna och uppföljningarna för 2025 lyfter Bygg- och miljönämnden (BMN) samt samhällsbyggnadsnämnden (SBN) fram flera nyheter och framsteg gällande byggande, boende och infrastruktur på Linköpings landsbygd och i dess kransorter.

Vändning i byggandet och geografisk spridning. Efter de låga nivåerna av byggärenden under 2022–2024 ser Bygg- och miljönämnden nu en början på en återhämtning. Mängden byggnationer i kommunen förväntas öka i takt med att det tidigare avvaktandet, som orsakades av höga räntor och materialkostnader, har börjat släppa. Som ett tidigt tecken på detta rapporterar Kommunlantmäteriet en uppgång i antalet nya förrättningar och beställningar av nybyggnadskartor. Samhällsbyggnadsnämnden konstaterar också att de under året har antagit ett ovanligt högt antal detaljplaner (18 stycken). Dessa omfattar både landsbygdsområden och centrala stadsmiljöer och möjliggör bland annat bostäder i olika former.

Bostadsutveckling och specifika orter För att öka variationen av bostads- och upplåtelseformer utanför den centrala staden, drivs flera specifika projekt framåt:

• I Ljungsbro har en detaljplan startats för Stora Sjögestad 20:15. Denna planeras innehålla en blandad bebyggelse bestående av småhus, flerbostadshus och vårdbostäder.
• I Ekängen planeras det för nya flerbostadshus genom den pågående detaljplanen för Stensätter.
• Ett projekt som inte rör bostäder men som påverkar landsbygden är starten av en detaljplan för en biogasgasanläggning utanför Västerlösa (Marås 7:5 m fl).
  Trafiksäkerhet och grön omställning på landsbygden För att förbättra den lokala boendemiljön och säkerheten för barn har flera infrastruktursatsningar gjorts:
• Trafiksäkerhetsåtgärder som ska säkra skolvägarna har under hösten färdigställts i bl.a. Linghem.
• Vid Vikingstads skolor har man genomfört arbete med så kallade "gröna resplaner", vilket syftar till att engagera elever och föräldrar för att få fler barn och unga att gå och cykla till skolan.
• I Samhällsbyggnadsnämndens verksamhetsberättelse framgår det att en stor del av nämndens övriga kostnader inom exploateringsverksamheten under 2025 utgörs av just den årliga medfinansieringen till Trafikverket för infrastrukturåtgärder i Linghem. Detta syftar på det medfinansieringsavtal som tecknades i slutet av 2024 kring en ny infart till Linghem.
• Ett annat viktigt landsbygdsfokus för SBN har varit energi- och klimatomställningen. Under året slutförde nämnden det strategiska utvecklingsuppdraget att ta fram en grön bränsleförsörjningsplan för landsbygden.

Förvaltningen av utemiljöerna på landsbygden har också säkrats. Under 2025 har SBN tecknat nya permanenta markskötselavtal för kommunens ytterområden. Detta säkerställer den löpande driften av gator, cykelvägar och grönytor i orter som:

• Ljungsbro och Berg (Driftområde 4)
• Linghem, Askeby och Bankekind (Driftområde 5)
• Sturefors, Bestorp och Brokind (Driftområde 6)
• Vikingstad, Nykil och Ulrika (Driftområde 7).

En hållbar miljö på landsbygden

I verksamhetsberättelserna och uppföljningarna för 2025 kan man se att arbetet med en hållbar miljö på landsbygden har fortsatt och utvecklats, där det som försenades under 2024 nu har kommit på plats.

Naturvårdsprogram och ekosystemtjänster (SBN). Det naturvårdsprogram och den handlingsplan för naturvården som var försenade under 2024 antogs under 2025 och har redan börjat generera konkreta åtgärder. Samhällsbyggnadsnämnden rapporterar att arbetet numera också stärks av att riktlinjerna för ekosystemtjänster och ekologisk kompensation finns på plats.

Skogsskötsel och klimatanpassning (SBN). Det löpande arbetet med att återplantera skog med andra trädslag än gran (som tall, ek och andra ädellövträd) för att möta framtidens utmaningar fortsätter. Under 2025 har skogsskötselplanen reviderats för att säkerställa en långsiktigt hållbar förvaltning. Skogsskötselrutinerna har anpassats – bland annat genom förlängda omloppstider och anpassat val av arter – för att ge ökad kolinlagring. SBN uppger också att de arbetar aktivt med att förebygga och bekämpa granbarkborren.

Pollinatörer och biologisk mångfald (SBN). Förvaltningen uppger att de har ett fortsatt stort fokus på att stärka, restaurera eller skapa biologiskt rika miljöer som gynnar pollinatörer, till exempel genom projektet "LONA ruderatmarker". Som ett positivt kvitto på naturvårdsarbetet visade sommarens inventering av den fridlysta läderbaggen att det finns en positiv populationsutveckling i det tätortsnära eklandskapet.

Vatten och våtmarker på landsbygden (SBN). Ett stort fokus under 2025 har varit vattenmiljöer. Nämnden har vidtagit åtgärder för att förbättra vattendrag med dålig status och för att skapa bättre förutsättningar för vattenlevande djur och växter. Under 2025 anlades en ny våtmark i Tinnerö. Dessutom har dammanordningen vid Frökärret byggts om och våtmarken där har restaurerats.

Tillsyn och kontroll (BMN). För Bygg- och miljönämndens del framgår det att de bidrar till den ekologiska hållbarheten på landsbygden rent operativt genom sin tillsynsplan. Under 2025 har deras genomförda aktiviteter bland annat riktat sig mot lantbrukstillsyn samt energitillsyn på miljöfarliga verksamheter.

Infrastruktur och framtidssäkrat bredband

I Tekniska verkens års- och hållbarhetsredovisning för 2025 redovisas inga nya detaljerade siffror för fiberutbyggnaden på landsbygden. Istället ligger fokus på att uppgradera och framtidssäkra det befintliga nätet genom att införa så kallad PON-teknik (passiva optiska nätverk). Denna teknik drar mindre ström och gör nätet mer energieffektivt, stabilt och mindre känsligt för väder, störningar och strömavbrott. Under året implementerades den nya tekniken bland annat i Ekängen utanför Linköping.

Under året påbörjades ett viktigt projekt för utbyggnad av VA-nätet i Roxenbaden. Syftet är att ersätta enskilda avlopp som påverkar dricksvattnet negativt och på så sätt förbättra den ekologiska vattenkvaliteten i sjön Roxen. För att minimera omfattande markarbeten och sprängningar dras en sjöledning på botten av sjön. Ett annat omfattande förnyelseprojekt för landsbygden under året var byggnationen av en ny överföringsledning för dricks- och spillvatten till Bjärka-Säby.

Tekniska verkens biogasproduktion skapar ett lokalt kretslopp som har en stark och direkt koppling till regionens landsbygd. Den biogödsel som uppstår som en restprodukt när matavfall rötas till biogas används av östgötska lantbrukare och sprids på deras åkrar. Detta stärker det lokala kretsloppet och minskar behovet av importerad konstgödsel för att odla ny mat. Även de transporter som kör ut biogödslet till regionens lantbrukare drivs av biogas.

Under året har stora satsningar gjorts på lokal energiproduktion utanför tätorterna. Nya solcellsparker driftsatts i Skorteby utanför Mjölby och i Vimarka utanför Linköping,. För att dessa solcellsparker ska samexistera med naturen och främja den biologiska mångfalden används marken bland annat till betande får, ängsblommor för pollinerare och insektshotell för mikrolivet.

Utbildning, välfärd, kultur och fritid

Likvärdig utbildning
I barn och ungdomsnämndens verksamhetsberättelse för 2025 framträder de demografiska förändringarna som en central utmaning för skolans förutsättningar. Dokumenten behandlar frågorna på en övergripande nivå, frågorna handlar om anpassning till minskande elevkullar och nya lagkrav.

De få nedslag som berör Linköpings omland handlar framför allt om konsekvenserna av den demografiska utvecklingen. Barn- och ungdomsnämnden konstaterar att ett minskande barnantal fortsätter att påverka förskolan och grundskolans lägre årskurser. De tidigare genomförda avvecklingarna av bl.a. landsbygdsskolorna i Ljung (2023) och Rappestad (2024) omnämns, och förvaltningen bedömer att ytterligare anpassningar av skollokaler i kommunen kommer att krävas framöver för att kunna upprätthålla kvalitet och personaltäthet när elevkullarna fortsätter att minska. Det nämns inte i underlaget hur detta kommer att påverka skolorna i omlandet.

På fritidssidan noteras emellertid en positiv utveckling i omlandet. Under året har den öppna fritidsverksamheten Sportis etablerat en ny verksamhet i Sturefors, vilket har bidragit till att det totala antalet elever inom öppen fritidsverksamhet har ökat i kommunen.

Även tillgången till skolbibliotek berör landsbygden indirekt. För att möta nya lagkrav på bemannade skolbibliotek har en utredning genomförts för att undersöka förutsättningarna för att inrätta kombinerade folk- och skolbibliotek i Vikingstad och Ekängen. Denna utredning är i sitt slutskede och planeras att tas upp för politisk behandling under våren 2026.

Bildningsnämndens verksamhetsberättelse 2025 och bilagor fokuserar nästan uteslutande på nämndens kärnområden: gymnasieskola och vuxenutbildning. Dessa verksamheter är i Linköpings kommun huvudsakligen lokaliserade centralt i staden. Därför finns det väldigt lite i dessa specifika rapporter som direkt och uttalat berör landsbygden. Det finns ingen uttalad information eller analys som är direkt relevant ur ett landsbygdsperspektiv kopplat till nämndens egna verksamheter. Man noterar dock ett ökat tryck av inpendlande elever till de kommunala gymnasieskolorna, vilket indirekt understryker behovet av ett välfungerande resande för elever från hela omlandet.

Likvärdiga arbetsmarknadsinsatser
Arbetsmarknadsnämndens verksamhetsberättelse har ett kommunalt perspektiv där fokus ligger på verksamheten inom Linköpings kommun som helhet, men i praktiken ofta med utgångspunkt i den urbana kärnan. Geografiska satsningar som nämns utanför den absoluta stadskärnan är begränsade, men ett exempel under året är en planerad kompetenskedja för måltidsbiträden som under 2026 ska starta på Trygghetsboendet i Kärna. För att fullt ut förstå konsekvenserna för landsbygden skulle en separat analys behövas.
Likvärdig tillgång till hemtjänst och äldreomsorg

I Vård- och äldreomsorgsnämnden lyfts fram att den demografiska utvecklingen innebär ett växande strukturellt kostnadstryck för äldreomsorgen i Linköping. Antalet invånare över 80 år i hela kommunen förväntas öka med 19 % fram till 2031, och på lite längre sikt beräknas denna åldersgrupp öka med cirka 55 % till 2034. Samtidigt väntas antalet personer i arbetsför ålder endast öka med cirka 4 %. En mycket stor del av denna utmaning märks på landsbygden. Antalet personer 80 år eller äldre på landsbygden öka kraftigt, från 365 personer 2024 till 1 112 personer år 2031, och därefter vidare till 1 249 personer år 2034.

Den lokala planeringen av framtida boenden utanför stadskärnan påverkas dock inte enbart av befolkningsökningen i sig, utan även av nämndens beslut att utgå från SKR:s planeringsmodell "scenario B" (uppskjutna behov). I praktiken innebär detta att i takt med att medellivslängden ökar, förskjuts behovet av vård och omsorg framåt i tiden. Resursbehovet förväntas därmed inte öka fullt lika snabbt som den rent linjära demografiska utvecklingen. Denna justerade behovsbedömning gör att det totala behovet av nya vårdboendeplatser fram till 2031 skrivs ner med cirka 80 platser jämfört med tidigare planer. Linghem nämns explicit som ett av de områden där planeringen av nya vårdboenden justeras nedåt till följd av detta lägre beräknade behov.

Samtidigt ökar volymerna inom det ordinära boendet stadigt, och hemtjänsten i kommunen beräknas växa med 7 % fram till 2031. När det gäller hemtjänstens utförande noteras det i verksamhetsberättelsen för 2025 att kostnaden för mixen av hemtjänsttimmar mellan tätort och landsbygd (samt dag- och nattaxa) landade något lägre än budgeterat, vilket gynnade nämndens ekonomiska resultat. För att möta det allmänna ökade trycket och möjliggöra för fler att bo kvar hemma byggs hemtjänsten successivt ut med tydligare områdesbaserade och teambaserade arbetssätt, där multiprofessionella team samverkar nära individen. Under året har förvaltningen även infört ett klusterbaserat arbetssätt i pilotform utifrån geografiskt sammanhängande kluster, vilket bland annat syftar till att förbättra arbetsvillkoren och erbjuda heltidstjänster oavsett var i kommunen man arbetar.

För att säkerställa en jämlik och god vård görs även riktade insatser för de särskilda boendena i kransorterna. Under året har en upphandling av Kanalgården i Berg genomförts för att säkra långsiktig kapacitet och tillföra fler platser. Därtill har nämnden fattat beslut om en reserverad upphandling riktad till den idéburna sektorn gällande vårdboendet i Kärna, i syfte att uppnå en mer balanserad fördelning mellan kommunens egen regi och extern drift.

En fortsatt kritisk utmaning för att klara tillväxten i hela kommunen är kompetensförsörjningen. Totalt bedöms sektorn behöva rekrytera cirka 2 300 personer under perioden 2025–2031. För att möta utmaningen med växande behov och personalbrist slås det fast att digitalisering och välfärdsteknik inte längre är ett komplement, utan en nödvändig del av välfärdens grundstruktur. Nya arbetssätt inom bland annat digital hemtjänst ska pilotprövas under 2026 i syfte att stärka tillgängligheten och dämpa det växande personalbehovet framöver.

Jämlik stöd, omsorg och hjälp
I social- och omsorgsnämndens verksamhetsberättelse med tillhörande bilagor för 2025 finns ingen explicit analys specifikt inriktad på landsbygd eller ett uttalat landsbygdsperspektiv. Fokus ligger alltjämt på den övergripande verksamheten inom social- och omsorgsnämndens ansvarsområde för hela Linköpings kommun.

Även om ett renodlat landsbygdsperspektiv saknas, framgår det att etableringen av nya vård- och omsorgsboenden även sker på mindre orter. Exempelvis pågår planering för nyproduktion av en gruppbostad samt ombyggnation av en servicebostad (Gurkvägen) i Ekängen, med planerad inflyttning 2026 respektive 2027. Det noteras även att en gruppbostad öppnades i Vikingstad under slutet av 2024 för att möta behovet av boendeplatser.

Likvärdig tillgång till kultur och idrott
Kultur- och fritidsförvaltningens rapport för 2025 visar att det nya motionsspåret i Ekängen nu har färdigställts. Anläggandet av naturgräsplanen i Ekängen kunde dock inte slutföras under året som planerat, utan beräknas vara färdigställt under 2026. Under året har även utredning, planering och projektering genomförts för två nya fullstora konstgräsplaner i Malmslätt och Sturefors, vilka väntas stå färdiga i augusti–september 2026. Inom ramen för mötesplatser har ungdomsverksamhetens lokaler i Linghem moderniserats.

Gällande arbetet med en utvecklingsplan för friluftslivet har kultur- och fritidsförvaltningen, tillsammans med miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen, påbörjat arbetet med att ta fram en övergripande strategi för hela kommunens friluftsliv, vilket planeras slutföras under 2026. För att fånga upp landsbygdens behov avseende lek, aktivitet och spontanidrott sker numera också en kontinuerlig dialog med byalag (både fysiskt och digitalt) samt via geografiska utskott.

Arbetet med att tillgängliggöra biblioteket fortsätter och upphandlingen av den nya bokbussen är nu slutförd, även om leveransen har blivit senarelagd. Arbetet med att utveckla det mobila bibliotekets koncept för att nå nya målgrupper och erbjuda ett bredare utbud i hela kommunen fortskrider enligt plan. Samarbetet med kommunens servicepunkter har fortsatt att utvecklas, och närbiblioteken har under året satsat i hög grad på att lyfta lokala kulturutövare. Dessutom har en utredning genomförts gällande förutsättningarna för att inrätta kombinerade folk- och skolbibliotek i Vikingstad och Ekängen. Denna utredning är till största del klar och planeras att tas upp i berörda nämnder under våren 2026.

I uppföljningen av handlingsplanen för det kulturpolitiska programmet framgår att kultur- och fritidsnämnden fortsatt aktivt stöttar och uppmuntrar initiativ som bidrar till att fördela kulturaktiviteter i hela kommunen. Genom uppdragsstöd har särskilt mötesplatser för kultur utanför Linköpings tätort stöttats för att de ska kunna fortsätta verka på landsbygden. Precis som föregående år rapporteras det att Lejonfastigheter och kultur- och fritidsförvaltningen fortsätter att lyfta frågan kring lokaler och platser som kan samnyttjas för kulturområdet, med särskilt fokus på landsbygden, i sina återkommande lokalförsörjningsmöten.

Näringsliv, service och lokal utveckling

Näringsliv och kommersiell service
Utanför Ljungsbro finns Vreta Kluster, ett innovations- och utvecklingscentrum för grön forskning, utveckling, teknik och affärer, vilket kommunen fortsätter att aktivt stödja. Som ett led i detta tar det kommunala fastighetsbolaget Sankt Kors ett aktivt samhällsansvar genom utveckling av gröna näringar. Bolaget samverkar strategiskt kring utvecklingen av Vreta Kluster för att främja företagande och innovationer.

Kommunen är fortsatt medlem och en aktiv part i föreningen LEADER Folkungaland för programperioden 2023–2027. Till föreningen kan företag, organisationer och föreningar vända sig för att söka medel för olika utvecklingsprojekt som stärker landsbygden.

Under 2025 genomförde Linköpings kommun flera viktiga insatser för landsbygdsutveckling. Arbetet med företagsbesök på landsbygden har utvecklats under året, bland annat genom riktade företagsbesök och dialogträffar i flera kommundelar samt i samband med Östgötadagarna. För att ytterligare stärka förutsättningarna för landsbygdens företag och invånare har Samhällsbyggnadsnämnden under året tagit fram och färdigställt en grön bränsleförsörjningsplan för landsbygden.

När det gäller den kommersiella servicen på landsbygden redovisas en positiv trend. Som ett led i målet att ha god tillgång till service i hela kommunen kan det konstateras att antalet invånare som har mer än 10 kilometer till närmaste dagligvarubutik har minskat något under året.

Besöksnäring på landsbygden
Under 2025 har Visit Linköping i linje med det kommunala uppdraget haft ett stort fokus på att skapa nya aktiviteter som kan locka besökare till destinationen även utanför den traditionella högsäsongen. Ett kvitto på en stark upplevelse för besökare utanför Linköpings innerstad kom under sommaren, då en undersökning genomfördes på fem stora besöksmål. Resultatet visade en mycket hög kundnöjdhet, där Bergs slussar, tillsammans med Flygvapenmuseum och Gamla Linköping, uppnådde så kallade NPS-värden (Net Promoter Score) på mellan höga 62 och 73.

För att stärka destinationen och besöksnäringsföretagen i deras utveckling har bolaget under 2025 också haft ett stort fokus på miljömässigt hållbarhetsarbete. Bland annat har man vidareutvecklat den miljösäkring som tagits fram specifikt för besöksnäringsföretag, i syfte att inspirera till ökat miljöarbete och lyfta fram goda förebilder i näringen.

Offentlig service på landsbygden
Förbättrad digital service är väldigt viktig för invånare och företag utanför Linköpings tätort. Arbetet med att säkerställa och utveckla den offentliga servicen på landsbygden har under året tagit flera kliv framåt. Bland annat har en omfattande satsning gjorts på en ny extern webbplats med målet att gå från informationsfokus till servicefokus. Resultatet blev en ny servicewebb 2025, utformad för att förenkla vardagen för invånare och företagare.

I budgeten för 2024 med plan för 2025-2029 tillfördes samhällsbyggnadsnämnden 1500 tkr för att ytterligare stärka lokaldemokratin genom införande av medborgarbudget kopplat till de geografiska utskottens arbete. Mot bakgrund av detta pågår under 2024-2025 ett pilotprojekt med medborgarbudget i Linköping där boende på landsbygden har möjlighet att föreslå åtgärder som bidrar till ökad trygghet på platsen. Pilotprojektet omfattar hela kommunen men har under 2025 haft extra fokus på Vårdnäs och Åkerbo där invånarna har haft möjlighet att föreslå större åtgärder utifrån det arbete som bedrivs inom ramen för de geografiska utskotten för medborgardialog. Det kan exempelvis handla om att göra gator och områden där kommunen har rådighet säkrare, eller ge bidrag till föreningar för trygghetsfrämjande åtgärder. Den totala budgeten för projektet under 2025 var 1 290 000 kronor. Av de har ca 360 000 kronor nu beviljats till trygghetsskapande åtgärder. Medel har getts till allt från belysningsprojekt, trafikåtgärder till att det bland annat ska finnas hjärtstartare.

Vad har arbetet bidragit till?

Övergripande

Nämndernas och förvaltningarnas verksamhet och resultat beskrivs i regel inte uppdelat för staden respektive för landsbygden. Det gör det svårt att värdera i exakt vilken grad verksamheterna bidrar till de kommunövergripande målen för specifikt det geografiska området.

Fysisk miljö, bostäder och infrastruktur

****Att bygga och bo på landsbygden

• Under året har detaljplaner startats för en blandad bebyggelse i Ljungsbro (Stora Sjögestad 20:15) som möjliggör flerbostadshus, vårdbostäder och småhus. Samt för nya flerbostadshus i Ekängen (Stensätter).
• Trafiksäkerhetsåtgärder för att säkra skolvägarna har färdigställts i bl.a. Linghem, och "gröna resplaner" för att få fler barn att gå och cykla har genomförts vid skolorna i Vikingstad.
• Nya permanenta markskötselavtal har tecknats och trätt i kraft för driften av gator, cykelvägar och grönytor i kommunens ytterområden (vilket inkluderar orter som Ljungsbro, Berg, Linghem, Askeby, Sturefors, Vikingstad, Nykil och Ulrika med flera).

En hållbar miljö på landsbygden

• Kommunens naturvårdsprogram och handlingsplan för naturvården har antagits och börjat generera konkreta åtgärder.
• Biologiskt rika miljöer har stärkts och restaurerats. Som ett kvitto på arbetet visar sommarens inventeringar en positiv populationsutveckling för den fridlysta läderbaggen i det tätortsnära eklandskapet, och vid Frökärret har dammanordningen byggts om och våtmarken restaurerats.
• Skogsskötseln anpassas för att möta framtidens klimatutmaningar genom förlängda omloppstider och trädslagsdiversifiering med tall, ek och ädellövträd, vilket även ger en ökad kolinlagring.
• Kommunen har inrättat en klimatfond på två miljoner kronor per år för att stödja ideella föreningars klimatarbete. Under den första utlysningen i juni beviljades medel till totalt 21 projekt. Några av de beviljade projekten är till föreningar på landsbygden.

**Infrastruktur och framtidssäkrat bredband **

• Vatten och avlopp: VA-nätet byggs ut i Roxenbaden via en ny sjöledning, vilket ersätter enskilda avlopp och förbättrar både dricksvattnets och sjön Roxens kvalitet. Dessutom har en ny överföringsledning för spill- och dricksvatten byggts till Bjärka Säby.
• Bredband: Nya områden, exempelvis Ekängen, får framtidssäkrat bredband via ny så kallad PON-teknik som gör nätet mer energieffektivt och vädertåligt
• Lokal elproduktion: Nya solcellsparker har driftsatts i Skorteby och Vimarka. Markytan vid solcellsparkerna har anpassats för att samexistera med naturen genom betande får och ängsblommor för pollinatörer.
• Kretslopp och natur: Det lokala lantbruket stöttas med biogödsel från biogasproduktionen som ersätter konstgödsel på de östgötska åkrarna. Stärker lantbrukets resiliens.

Utbildning, välfärd, kultur och fritid

Likvärdig utbildning.

• På fritidssidan har den öppna verksamheten Sportis etablerat sig i Sturefors, vilket har bidragit till ett ökat antal elever i fritidsverksamhet totalt.
• Kommunstyrelsen och Barn- och ungdomsnämnden har i samråd med Östgötatrafiken slutfört uppdraget att se över hur skolklassers resande med kollektivtrafik kan förenklas.

Likvärdig tillgång till hemtjänst och äldreomsorg

• Den strategiska omställningen till "Nära vård" med inriktningen "Hem först" fortsätter i syfte att bygga ut områdesbaserade arbetssätt och möjliggöra för fler att bo kvar hemma längre oavsett bostadsort.
• Upphandling av Kanalgården i Berg genomfördes. Detta säkrar långsiktig kapacitet i särskilt boende och tillför fler platser.

Jämlik stöd, omsorg och hjälp

För att möta behovet av boendeplatser enligt LSS öppnades under slutet av föregående år och början av 2025 nya gruppbostäder och serviceboenden i bland annat Vikingstad.

Likvärdig tillgång till kultur och idrott

• Utredning avseende förutsättningarna för att inrätta gemensamma skol- och folkbibliotek i Vikingstad och Ekängen slutförs under våren 2026 och tas då upp i berörda nämnder.
• Upphandlingen av en ny bokbuss har slutförts i syfte att nå nya målgrupper och tillgängliggöra ett bredare mobilt serviceutbud i hela kommunen.
• Uppförande av nya anläggningar har genomförts, bland annat ett motionsspår i Ekängen. Därutöver har moderniserade ungdomslokaler i Linghem färdigställts.

Näringsliv, service och lokal utveckling

Näringsliv och kommersiell service

• Arbetet med företagsbesök på landsbygden har utvecklats genom riktade dialogträffar i flera av kommunens ytterområden samt under Östgötadagarna.
• Andelen invånare i kommunen som har mer än en mil (10 km) till närmaste dagligvarubutik har minskat något, vilket är en positiv trend för den kommersiella servicen utanför tätorten

Besöksnäring på landsbygden

• En uppdaterad riktlinje för besöksnäring och event togs fram under året. Arbetet och innehållet kommer dock primärt att omhändertas inom ramen för eventuppdrag och den varumärkesplattform som kommer tas fram under 2026
• Riktade företagsdialoger i samband med Östgötadagarna har bidragit till att stärka de lokala landsbygdsaktörerna.

Offentlig service på landsbygden

• Kommunens nya externa servicewebb har lanserats med ett uttalat servicefokus för att förenkla vardagen för invånare och företagare i hela kommunen.
• Det löpande arbetet med framtidens räddningstjänst i omlandet fortsätter enligt lokalförsörjningsplanen med siktet inställt på en ny räddningsstation i Ljungsbro och en avveckling av den gamla stationen.
• Pilotprojektet med medborgarbudget fortsatte med fokus på Vårdnäs och Åkerbo, där cirka 360 000 kronor beviljades till trygghetsskapande åtgärder som invånarna själva föreslagit.