Folkhälsa

Folkhälsan i Linköping och Östergötland

Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsa och hur den är fördelad. I kommunens strävan för social hållbarhet är målet att främja en god och jämlik hälsa hos alla invånare, och detta har också starka kopplingar till verksamheterna i flertalet nämnder. I enlighet med reglementet ansvarar Kommunstyrelsen för att samordna folkhälsofrågor inom ramen för hållbar utveckling.

Hållbarhetspolicyn för Linköpings kommunkoncern inkluderar ett folkhälsoperspektiv. Även andra styrdokument, som de funktionshinderspolitiska och idrottspolitiska programmen, innehåller ett folkhälsoperspektiv. I övrigt är många folkhälsofrågor inkluderade i olika typer av lagstiftning, vilket gör att frågorna på olika sätt ingår i förvaltningarnas grunduppdrag.

Under 2025 intensifierades arbetet med att lokalt konkretisera den regionala folkhälsostrategin. Förvaltningsdialoger genomfördes med syfte att skapa en gemensam, kommunövergripande bild av nuläget och de huvudsakliga folkhälsoutmaningarna. Arbetet förväntas resultera i en ökad förståelse för och hänsyn till folkhälsoperspektiv i respektive nämnds verksamhetsområden.

Enkätundersökningar från 2025 visar på en positiv trend för ungas hälsa, där andelen ungdomar som skattar sin hälsa som "mycket bra" eller "bra" har ökat i både årskurs 8 och på gymnasiet. Samtidigt fortsätter användningen av narkotika bland gymnasieungdomar att minska. Utmaningar kvarstår dock, inte minst kopplat till skillnader mellan pojkar och flickor samt i områden med socioekonomiska utmaningar.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Arbete som påverkar folkhälsoutvecklingen bedrivs i hög grad och på olika sätt i kommunens förvaltningar. Mycket av förvaltningarnas basuppdrag som inte syns direkt i budgeten kan likställas med "vardagligt folkhälsoarbete". I detta avsnitt redogörs för insatser under 2025 som antingen har som direkt mål att främja en bättre hälsa, eller som indirekt bidrar till folkhälsoutvecklingen.

Samverkan mellan högstadieskolorna och socialtjänsten genom Högstadielänken har under året utvecklats vidare utifrån skolornas specifika behov. Även om det på kort sikt är för tidigt att se fulla effekter på elevernas närvaro och psykiska hälsa, fortgår det systematiska arbetet för att stärka elevernas mående. För att förebygga psykisk ohälsa i de lägre åldrarna (F-6) har skolan även tagit fram och arbetat med material kopplat till konceptet "Det syns inte".

För att sänka trösklarna och skapa en mer lättillgänglig och nära socialtjänst kan stödinsatser via beroendemottagningen numera ges utan föregående biståndsbeslut. Utöver detta är generella föräldrastödsprogram tillgängliga för alla invånare, och utökade hembesöksprogram används som ett verktyg för att kompensera för segregationens negativa effekter på folkhälsan.

Även inom äldreomsorgen prioriteras det hälsofrämjande arbetet. Under våren 2025 beslutades om en bred översyn av kommunens träffpunkter i syfte att stärka det förebyggande arbetet mot ofrivillig ensamhet och ohälsa bland äldre. Därutöver har Vård- och äldreomsorgsnämnden under året omfördelat medel till extra aktivitetsinsatser för äldre för att stärka livskvaliteten, vilket på sikt bedöms kunna minska behovet av mer resurskrävande omsorg.

För att förebygga psykisk ohälsa i de lägre åldrarna (F-6) har skolan under 2025 tagit fram och arbetat med anpassat material kopplat till konceptet "Det syns inte". Inom ungdomsverksamheten har det våldsförebyggande arbetet stärkts genom att personal utbildats i MVP-metoden (Mentors in Violence Prevention), vilket har gett medarbetarna inom UngZon bättre förutsättningar att arbeta preventivt. För att nå ungdomar med information kring säkerhet och trygghet har det även genomförts förebyggande workshops och dialoger om gängkriminalitet samt utbildning för elever gällande PDV (pågående dödligt våld), brand samt hot och våld.

Arbetet med språkutvecklande arbetssätt i förskolan har stärkts ytterligare. Rektorsområdena i Ryd och Berga har under 2025 avslutat det treåriga forsknings- och utvecklingsprogrammet (Ifous) "Språkutvecklande förskola", vilket har bidragit till att utveckla det systematiska kvalitetsarbetet och öka personalens medvetenhet om sitt pedagogiska förhållningssätt. Som en del i åtgärdsplanen mot segregation har även "Bokstart", som främjar tidig språkutveckling hos små barn, implementerats som en del av den ordinarie biblioteksverksamheten i Berga, Skäggetorp och Ryd.

För att sänka trösklarna till fysisk aktivitet och nå barn och unga utanför ordinarie skoltid har den kostnadsfria verksamheten Kulturpuls genomgått en översyn och utökats på låg- och mellanstadiet, med bland annat nya dansgrupper i Skäggetorp och Berga. Kultur- och fritidsnämnden arbetar även med att införa en "Fritidsbank", ett koncept för kostnadsfri utlåning av sport- och fritidsutrustning. Syftet är att främja en aktiv fritid för alla och bidra till ökad jämlikhet, och verksamheten planeras öppna under första kvartalet 2026.

Samhällsbyggnadsnämnden har fortsatt att integrera social hållbarhet och trygghet i stadsutvecklingen. Under året har nya checklistor för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete implementerats för alla skeden, från planering och projektering till drift. Förvaltningen har även tagit fram en ny mall för social konsekvensanalys, ett verktyg som nu utvärderas i pilotprojekt för att identifiera sociala värden och beskriva vilka följder fysiska förändringar får för människorna på en plats. Vidare har ett nytt arbetssätt etablerats med Säkerhetsenheten för att tidigt säkra upp att ny- och ombyggnationer förbereds för trygghetsteknik (såsom tomrör för framtida kamerabevakning), vilket bland annat tillämpats i Berga aktivitetspark och Järnvägsparken.

Gällande trafiksäkerheten rapporteras att 19 personer skadades allvarligt i det kommunala vägnätet under 2025, men inga dödsfall har inträffat. Detta är en viss ökning från tidigare år, men bedöms bero på tillfälligheter snarare än en tydlig trend, och majoriteten utgjordes av singelolyckor för gående eller cyklister. För att öka tryggheten har arbetet med "Gröna resplaner" fortsatt vid flera skolor i syfte att identifiera otrygga platser och få fler barn att cykla och gå till skolan på ett säkert sätt. Fysiska trafiksäkerhetsåtgärder för säkra skolvägar har även färdigställts i bland annat Hjulsbro och Linghem.

Det kommunövergripande arbetet med handlingsplanen för suicidprevention har fortsatt genom att integreras i de olika förvaltningarnas processer. För att öka kunskapen hos chefer och medarbetare att möta människor i kris har utbildningsinsatser genomförts via Socialstyrelsens webbutbildning och som APT-material. Även Samhällsbyggnadsnämnden har integrerat suicidprevention som en obligatorisk del i sina nya checklistor för trygghetsskapande i den fysiska planeringen.

Under 2025 har flera nya anläggningar uppförts för att främja fysisk aktivitet, däribland en ny konstgräsplan i Skarpan, ett nytt motionsspår i Ekängen och ett utegym i Vidingsjö. På Tinnerbäcksbadet invigdes under sommaren den första etappen av utomhusbadet i form av ett nytt barnbad med vattenrutschkana och vattenlek. Vidare pågår arbetet med att inrätta en "Fritidsbank" som bygger på ett nationellt koncept. Verksamheten ska erbjuda kostnadsfri utlåning av sport- och fritidsutrustning för att främja en aktiv fritid för alla och bidra till ökad jämlikhet, och planeras att slutföras under första kvartalet 2026.

För att nå barn och unga i ekonomiskt och socialt utsatta grupper har Kulturskolans kostnadsfria verksamhet "Kulturpuls" utökats på låg- och mellanstadiet. Genom etablering av bland annat nya dansgrupper i Skäggetorp och Berga har satsningen nått en bredare målgrupp och genererat över 100 deltagare utanför ordinarie skoltid. Som ett komplement har en kartläggning av samordningsmöjligheter mellan Kulturskolan och ungdomsverksamheten genomförts för att utveckla nya metoder att nå ekonomiskt utsatta grupper. Ett riktat samarbete med RF-SISU har även gett idrottsföreningar ökad kunskap och konkreta verktyg för att hantera otrygga situationer och stärka det långsiktiga trygghetsarbetet.

Samhällsbyggnadsnämnden och Kultur- och fritidsnämnden samverkar i den fysiska stadsplaneringen för att skapa miljöer som uppmuntrar till rörelse. Ett exempel under året är planeringen av "Barnens naturstig" i Rydsskogen, ett projekt som riktar sig till barn från närliggande skolor i Ryd och Skäggetorp. Syftet är att sänka tröskeln för barn och unga med olika bakgrunder att komma ut i naturen, med stort fokus på rörelseglädje och utomhusvistelse. Under hösten färdigställdes och invigdes även Berga stadsdelslekplats, där stor vikt har lagts vid tillgänglighet och en variation av aktiviteter för både barn, ungdomar och vuxna.

Kulturverksamheterna bedriver ett aktivt hälsofrämjande arbete för olika åldersgrupper. Som en del av kommunens åtgärdsplan mot segregation har läsfrämjandeprojektet "Bokstart", som syftar till att främja tidig språkutveckling hos små barn, implementerats som en del av den ordinarie biblioteksverksamheten i Berga, Skäggetorp och Ryd. Samtidigt har den nya läsfrämjandemodellen "Bokspåret" lanserats externt för att synliggöra biblioteket för grupper som i dagsläget inte besöker det. För målgruppen äldre har kulturverksamheterna genomfört riktade insatser för att bryta ensamhet och digitalt utanförskap, bland annat genom högläsning på äldreboenden, bokcirklar och seniorslöjd i samverkan med pensionärsföreningar, vilket bidrar till både meningsfull fritid och social samvaro.

Vad har arbetet bidragit till?

Det dagliga folkhälsoarbetet som sker ute i verksamheterna är en central del i att främja hälsa och förebygga ohälsa. Från nämndernas verksamhetsberättelser 2025 rapporteras flera olika insatser som på olika sätt skapar bättre förutsättningar för en god folkhälsa.

Att mäta effekter av pågående arbete är svårt, men utifrån årets uppföljningar och statistik kan vi se både positiva trendbrott och kvarstående folkhälsoutmaningar. Bland de största utmaningarna utmärker sig psykisk ohälsa, ohälsosamma levnadsvanor och ökande skillnader i hälsa.

När det gäller ungas hälsa syns en glädjande och positiv utveckling under 2025. Enkätundersökningar visar att andelen ungdomar som skattar sin hälsa som "mycket bra" eller "bra" har ökat både i årskurs 8 och på gymnasiet. Bland gymnasieflickor har andelen ökat från 54 procent till 65 procent under året, och för pojkar har andelen ökat från 77 procent till 83 procent. Även användningen av narkotika bland gymnasieungdomar fortsätter att minska. Trots denna positiva trend är ojämlikheten mellan könen fortsatt en utmaning, då flickor generellt skattar sin hälsa sämre än pojkar. Inom skolan rapporteras också att oro och ångest kvarstår som ett återkommande hinder för elevers närvaro och mående.

Utmaningar med psykiskt välbefinnande och levnadsvanor kvarstår även högre upp i åldrarna och behöver fortsatt adresseras. För den äldre befolkningen är ofrivillig ensamhet och kognitiv svikt identifierade riskfaktorer för ohälsa. Detta har under året mötts med bland annat en bred översyn av kommunens träffpunkter, samt riktade kultur- och fritidsinsatser (såsom högläsning och seniorslöjd) för att bryta socialt och digitalt utanförskap och skapa meningsfull social samvaro.

Utvecklingen av självskattad hälsa har en positiv trend, men inte för alla. Precis som tidigare år är de ökande skillnaderna i hälsa den största utmaningen som Linköpings kommun står inför framöver. Det finns fortfarande tydliga skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor, särskilt utifrån ekonomisk situation och bostadsområde. Exempelvis framgår det av årets uppföljningar att drygt 19 procent av barnen (0–17 år) i kommunen lever med låg ekonomisk standard, vilket är en betydande utmaning för en jämlik folkhälsa.

Att arbeta för att motverka de ökande skillnaderna i hälsa på ett strukturerat, långsiktigt och hållbart sätt över tid är därför en fortsatt högt prioriterad fråga. Under 2025 har arbetet med att lokalt konkretisera den regionala folkhälsostrategin intensifierats för att skapa en gemensam kommunövergripande bild av utmaningarna. Extra viktigt blir fortsatt samverkan och samsyn mellan förvaltningarna. Det etablerade och samordnade arbetet mot segregation, den strategiska omställningen till "Nära vård" med inriktningen "Hem först", samt riktade insatser för att sänka trösklarna till fysisk aktivitet (bland annat genom avgiftsfri Kulturpuls och Fritidsbanken) är bärande delar i att motverka den negativa utvecklingen och sluta hälsoklyftorna.