Folkhälsa

Folkhälsan i Linköping och Östergötland

Folkhälsa är ett uttryck för befolkningens hälsa och hur den är fördelad. I kommunens strävan för social hållbarhet är målet att främja en god och jämlik hälsa hos alla invånare, och detta har också starka kopplingar till verksamheterna i flertalet nämnder. I enlighet med reglementet så ansvarar kommunstyrelsen för att samordna folkhälsofrågor inom ramen för hållbar utveckling.

Hållbarhetspolicyn för Linköpings kommunkoncern inkluderar ett folkhälsoperspektiv. Även andra styrdokument, som de funktionshinderspolitiska och idrottspolitiska programmen innehåller ett folkhälsoperspektiv.

I den idrottspolitiska handlingsplanen har samtliga nämnder, förvaltningar och bolag ansvar utifrån respektive ansvarsområde för att skapa förutsättningar för Linköpingsbor att vara fysiskt aktiva hela livet.

I övrigt är många folkhälsofrågor inkluderade i olika typer av lagstiftning såsom skollagen, plan och bygglagen, bibliotekslagen samt ytterligare lagstiftning som berör områden som jämställdhet, socialtjänst m.m. Vilket gör att frågorna på olika sätt ingår i förvaltningarnas olika grunduppdrag.

Kommunerna i Östergötland, inklusive Linköpings kommun, och Region Östergötland har enats om en gemensam folkhälsodeklaration för det fortsatta arbetet för en jämlik hälsa i länet. Som en del av denna överenskommelse deltar kommunalråd och tjänstepersoner i det regionala folkhälsopolitiska nätverket i Östergötland.

Under 2022 fastställdes den regionala Folkhälsostrategin, vilken kommunfullmäktige också ställt sig bakom. Frågor som på olika sätt rör folkhälsa behandlas även regelbundet i nätverk för social hållbarhet.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Arbete som påverkar folkhälsoutvecklingen bedrivs redan i hög grad och på olika sätt i kommunens förvaltningar. Mycket av förvaltningarnas basuppdrag som inte syns i budgeten men som ändå utförs kan sannolikt likställas med ”vardagligt folkhälsoarbete”. Exempel på insatser inom andra områden som inkluderar ett folkhälsoperspektiv är arbetet mot segregation, insatser för att uppfylla barnkonventionen och jämställdhetsintegrering.

Alla förvaltningar rapporterar insatser under 2024 som på olika sätt bidrar positivt till folkhälsoutvecklingen. Flera av dessa insatser redogörs för i andra delar av hållbarhetsrapporten. I detta avsnitt redogörs för insatser som har som direkt mål att främja en bättre hälsa, även om andra insatser också genomförts som indirekt bidrar till en bättre folkhälsa.

Arbetssätt för att utveckla samverkan mellan skola och socialtjänst har implementerats under året. Som ett av flera arbetssätt har Högstadielänken utvecklats och även arbetet med nära socialtjänst i Berga, Ryd och Skäggetorp. I skäggetorp där arbetet kommit längst upplever verksamheten att kontaktvägarna har blivit tydligare och att de nu hittar en bättre och tidigare samverkan med skola, socialtjänst och familjer.

Samverkansgruppen för barn och unga (SBU) har under 2024, med stöd från kommunledningsförvaltningen, arbetat med att kartlägga arbetet med föräldraskapsstöd och ta fram am ett förslag på struktur som ska fungera som stöd för långsiktig planering för familjeprogrammen.

I syfte att hitta ett arbetssätt för att arbeta förebyggande och hälsofrämjande mot lättare
psykisk ohälsa kopplat till ungas förändrade levnadsvanor i ett alltmer digitaliserat samhälle
pågår under tre år en frivillig insats, Det syns inte, på kommunens högstadieskolor. Arbetet
vilar på vetenskaplig grund och effekterna studeras noga. Hittills har effekter såsom en ökad
medvetenhet om konsekvenser av det digitaliserade samhället påvisats hos eleverna.
Skolorna är mycket nöjda med materialet och samtliga skolor som deltog första året har
fortsatt år två och ytterligare skolor har anslutit. En vetenskaplig publikation förmodas publiceras under 2024.

Förskolan har sedan februari 2023 särskilt med uppdraget att vara en del i att utveckla och
säkerställa arbetssätt som gynnar varje barns språkutveckling i förskolan. Språk har under 2024 forsatt vara ett fokus vilket har inneburit fortsatt arbete med språkutvecklande arbetssätt för barnen i förskolan men även språkhöjande insatser för
medarbetare i förskolan.

Utbildningsförvaltningen samarbetar tillsammans med Kultur och fritidsförvaltningen utifrån det nämndspecifika strategiska utvecklingsuppdraget att Barn- och ungdomsnämnden, bildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden ska i samverkan med idrottsföreningar vidta åtgärder för att få fler barn och unga i rörelse.

Ett tvåårigt idéburet offentligt partnerskap (IOP) har förnyats med Föreningen Idrott utan
gränser (IUG). De använder idrott som verktyg genom att, i samarbete med lokala föreningar, introducera idrottsaktiviteter på idrottslektioner i skolan. Målgruppen för partnerskapet är barn och unga i grundskolan. Det övergripande målet med partnerskapet är att minska risken för barn och ungas utanförskap.

Ett treårigt idéburet offentligt partnerskap (IOP) tillsammans med Novahuset har beslutades 2023 av barn- och ungdomsnämnden och social- och omsorgsnämnden. Syftet med IOPn är att genom samverkan med kommunen bidra till ökad kunskap bland elever personal och vårdnadeshavare på skolorna kring frågor om sex, samtycke, internet, sexuellt våld och kränkningar. Arbetet har fortlöpt under året.

Samhällsbyggnadsnämnden har sedan 2023 ett nytt tillvägagångssätt som gäller vid ny- och ombyggnadsprojekt som berör områden med särskild problematik. I dessa områden för nämnden särskilda dialoger med närboende, organisationer, andra förvaltningar och säkerhetsenheten för att planerade åtgärder på bästa sätt ska stärka miljön och öka den lokala tryggheten.

Detaljplaneenheten på miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen har tagit fram ett PM för social hållbarhet, som syftar till att visa hur de ska jobba med social hållbarhet inom fysisk planering/detaljplanering i Linköpings kommun. I PM:et finns en modell som är uppdelad i sammanhållen stad, möten och samspel, identitet, hälsofrämjande miljöer, delaktighet och plats för alla med tillhörande frågor att fundera kring i detaljplaneringen.

Samhällsbyggnadsnämnden såg under 2023 att antalet dödade och svårt skadade inom det kommunala vägnätet ökade. Denna utveckling tillskrivs vinterväglaget som rådde både i början och slutet av 2023. Utvecklingen har följts och ökningen har inte fortsatt.

En ny handlingsplan i suicidprevention antogs hösten 2023. Handlingsplanen togs fram av social- och omsorgsförvaltningen tillsammans med en kommunövergripande arbetsgrupp.

Implementeringsarbete kopplat till handlingsplanen har inneburit omfattande arbete inom ramen för handlingsplanens 6 olika områden: förebyggande och hälsofrämjande arbetssätt, minska medel och metoder, öka medvetenhet och kunskap, förbättrad samverkan och samordning, tidig upptäckt och ett individanpassat stöd samt stöd till överlevare efterlevande och personal.

KOF har genomfört flera utvecklingsinsatser som positivt bidrar till förbättrade möjligheter till rörelse och motion såsom öppnandet av det nya Tinnerbäcksbadet, nytt urbant motionsspår runt Tinnerbäcken i Berga, utemiljö vid Ryd sportcenter, upprustning av Vidingsjö motionscentrum och satsning på fritids/pulsbanker.

För att främja fysisk aktivitet med fokus på flickor i socioekonomisk utsatthet finns avtal med både RF-sisu samt KFUM/ Bollihop. Fokus för båda avtalen är att att sänka trösklarna in i föreningslivet, att stärka och inkludera fler flickor för att öka antalet flickor som deltar i idrottsverksamhet.

Dessutom är också en viktig del i att bevaka möjligheterna till fysisk aktivitet det kontinuerliga samarbetet med ansvariga för kommunens stadsplanering. Här behöver arbetet med att finna strukturer för samarbetet utvecklas för att minska risken att fysisk aktivitet prioriteras bort i samhällsplaneringen.

Viktiga delar i ett folkhälsoarbetet är också kulturfrämjande insatser vilket 2023 bl.a. omfattar läsfrämjande aktiviteter, barn- och ungdomsgalleri samt införandet av inkomstbaserad avgift på kulturskolan.

Vad har arbetet bidragit till?

Det dagliga folkhälsoarbetet som sker ute i verksamheterna är en central del i att främja hälsa och förebygga ohälsa. Från nämndernas verksamhetsberättelser 2024 rapporteras som visats ovan flera olika aktiviteter som på olika sätt skapar bättre förutsättningar för god folkhälsa.

Att mäta effekter av pågående arbete är svårt men vi vet utifrån statistik och forskning att det fortsatt kommer att finnas flera olika folkhälsoutmaningar kommande år. Bland dessa utmärker sig psykisk ohälsa, ohälsosamma levnadsvanor och ökande skillnader i hälsa.

Psykisk ohälsa har under flera år ökat bland unga och här utmärker sig fortsatt ojämlikheten i hälsa mellan unga killar och tjejer där unga killar som skattar sin hälsa som bra, är fler än andelen unga tjejer som gör detsamma. Unga tjejer har tydligare större besvär av daglig oro och ångest samt sämre upplevd självkänsla.

Denna utmaning kvarstår även i vuxen ålder vilket syns i Hälsa på lika villkors resultat som visar att 17% av kvinnor har lågt psykiskt välbefinnande medan det för männen är 15 %. Här har könsskillnaderna dock utjämnats i den senaste mätningen 2024. Till kommande rapporter är det viktigt att bevaka om det är en enskild förändring eller en kommande trend.

Utvecklingen när det gäller hälsosamma levnadsvanor är också en utmaning som behöver adresseras när det gäller fysisk aktivitet, ökande andel fetma och övervikt samt kostvanor.
Hälsa på lika villkor visar dock att utvecklingen av självskattad hälsa har en positiv trend, men inte för alla. Det finns fortfarande tydliga och ofta ökande skillnader i hälsa mellan människor med olika livsvillkor, särskilt utifrån ekonomisk situation och utbildningsnivå.

Det är de ökande skillnaderna i hälsa som är den största utmaningen som Linköpings kommun står inför framöver. Att arbeta för att motverka de ökande skillnaderna i hälsa på ett strukturerat, långsiktigt och hållbart sätt över tid är därför en viktig fråga som behöver utvecklas och prioriteras. Extra viktigt blir också samverkan och samsyn mellan förvaltningarna. Det samlade arbetet mot segregation är en viktig del i att motverka den negativa utvecklingen men även arbetssätt inom Nära vård och andra satsningar på hälsofrämjande arbetssätt.