Hållbarometern
Det första steget i avfallstrappan är att minimera mängden avfall. Det handlar om att skapa så lite avfall som möjligt, vilket kräver minskad konsumtion och mer resurssnål produktion.
Insamlat kommunalt avfall
Mål 12 Hållbar konsumtion och produktion
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (kg/person) |
|---|---|---|---|
| 0 | Mat- och restavfall | 2012 | 191 |
| 1 | Mat- och restavfall | 2013 | 192 |
| 2 | Mat- och restavfall | 2014 | 188 |
| 3 | Mat- och restavfall | 2015 | 191 |
| 4 | Mat- och restavfall | 2016 | 188 |
| 5 | Mat- och restavfall | 2017 | 184 |
| 6 | Mat- och restavfall | 2018 | 180 |
| 7 | Mat- och restavfall | 2019 | 182 |
| 8 | Mat- och restavfall | 2020 | 179 |
| 9 | Mat- och restavfall | 2021 | 178 |
| 10 | Mat- och restavfall | 2022 | 168 |
Datakälla: Avfall Sverige
Kommentar
Nuläge i Linköping
Sedan 2012 har mängden avfall (mätt i vikt per invånare) varierat mycket i kommunen. En stor del av avfallet i Linköping kommun är mat- och restavfall, men det är även mycket grovavfall som samlas in i kommunen. Avfall Sverige har satt upp hållbarhetsklassificeringar för mängd kommunalt avfall exklusive trädgårdsavfall, vilket för Linköping år 2023 var 322 kg per invånare. Det klassas som ett mycket bra värde enligt deras värdering.
Om statistiken
I hushållsavfall ingår mat- och restavfall, grovavfall inklusive trädgårdsavfall, farligt avfall, jämförligt avfall från bland annat affärer, kontor, industrier och restauranger, samt den del av hushållsavfallet som omfattas av producentansvar (förpackningar, tidningar, elavfall, batterier etcetera).