Hållbarometern
Bostadsbrist medför negativa samhällsekonomiska konsekvenser. Studier visar exempelvis att negativa hälsoeffekter samvarierar med trångboddhet enligt norm 2 och att barns skolresultat också påverkas negativt.
Trångboddhet i flerbostadshus
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
| Rad-id | Mätområde | Datum | Värde (%) |
|---|---|---|---|
| 0 | Män | 2012 | 12,2 |
| 1 | Män | 2013 | 12,9 |
| 2 | Män | 2014 | 12,8 |
| 3 | Män | 2015 | 12,6 |
| 4 | Män | 2016 | 13,7 |
| 5 | Män | 2017 | 13,9 |
| 6 | Män | 2018 | 14,0 |
| 7 | Män | 2019 | 13,7 |
| 8 | Män | 2020 | 12,8 |
| 9 | Män | 2021 | 12,2 |
| 10 | Män | 2022 | 12,0 |
| 11 | Män | 2023 | 11,0 |
Datakälla: SCB
Kommentar
Nuläge i Linköping
Trångboddheten är relativt låg i Linköpings kommun, lägre än genomsnittet för riket som helhet. Det går också att se en något minskande trend.
Om statistiken
Med trångboddhet enligt norm 2 menas att det bor fler än två personer per rum. Kök och vardagsrum räknas ej in och två vuxna personer som är gifta eller sammanboende bedöms inte heller vara trångbodda om de har ett gemensamt sovrum. Det betyder till exempel att ett hushåll som består av två vuxna och två barn är trångbodda i en tvårumslägenhet men inte i en trerumslägenhet enligt norm 2. Indikatorn exkluderar specialbostäder såsom studentbostäder, bostäder för äldre eller funktionshindrade.