Gå direkt till sidans innehåll

Förändring i antal invånare

Symbolen för målet hållbara städer
Mål 11 Hållbara städer och samhällen
Indikator SE. 11. 1

Folkmängden i våra kommuner dras alltmer isär. Hur befolkningen har rört sig mellan våra svenska kommuner har berott på hur vi har valt att bo, hur samhällsstrukturen har förändrats och hur urbaniseringen en gång lockade många från landsbygden till storstäderna. För några av landets kommuner har också industriomvandlingen gett tydliga avtryck på folkmängden. Pendlingskommuner har klättrat mest vilket dels beror på den förändrade arbetsmarknaden, dels på tillgången på bostäder.

Andel invånare år T minus antal invånare totalt år T-5 av antal invånare totalt år T-5

Rad-id Mätområde Datum Värde (%)
0 Män 1998 2,8
1 Män 1999 1,5
2 Män 2000 1,4
3 Män 2001 1,8
4 Män 2002 2,5
5 Män 2003 3,5
6 Män 2004 3,6
7 Män 2005 3,5
8 Män 2006 3,8
9 Män 2007 4,4
10 Män 2008 4,7
11 Män 2009 6,4
12 Män 2010 7,1
13 Män 2011 7,0
14 Män 2012 6,3
15 Män 2013 6,2
16 Män 2014 5,1
17 Män 2015 4,5
18 Män 2016 6,0
19 Män 2017 7,3
20 Män 2018 7,9
21 Män 2019 8,1
22 Män 2020 8,5
23 Män 2021 6,9
24 Män 2022 5,3
25 Män 2023 3,9
26 Män 2024 2,8
Datakälla: SCB

Kommentar

Nuläge i Linköping

Befolkningen i Linköping kommun har ökat kontinuerligt sedan 1998, även om ökningstakten varierat över åren. Sedan år 2020 har vi sett en minskande ökningstakt i Linköping, precis som i hela landet. Befolkningen antas fortsätta växa de kommande 10 åren.

Om statistiken

Indikatorn är uträknad som antal invånare totalt 31/12 år T minus antal invånare totalt 31/12 år T-5, dividerat med antal invånare totalt år T-5. Multipliceras med 100 för procent.

Uppdaterad: 2025-04-07