Demografisk försörjningskvot

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Indikator SE. 11. 2

Antalet äldre ökar. Över hälften av den förväntade befolkningstillväxten väntas alltså ske i den åldersgrupp som med dagens regler uppnått pensionsåldern. Ett ökat antal äldre ställer krav på olika samhällsfunktioner och institutioner, inte minst för kommuner och regioner. Fler äldre medför exempelvis högre kostnader för samhällstjänster riktade mot äldre i form av vård och omsorg.

Att det finns fler äldre är dock knappast ett problem i sig utan en del av villkoren för framtida anpassningar. På samma sätt kräver en hög andel barn och unga i befolkningen en omfattande verksamhet i skolväsendet. Problem uppstår om antalet personer i arbetsför ålder som förenklat uttryckt borde skapa de nödvändiga inkomster som ska omfördelas till befolkningsgrupper utan inkomster, inte utvecklas i takt med övriga åldersgrupper.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel personer 0-19 och över 65 år av personer 20-64 år

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde
0	Män	2002	0,60
1	Män	2003	0,60
2	Män	2005	0,60
3	Män	2006	0,60
4	Män	2007	0,61
5	Män	2008	0,61
6	Män	2009	0,61
7	Män	2010	0,61
8	Män	2011	0,62
9	Män	2012	0,62
10	Män	2013	0,62
11	Män	2014	0,62
12	Män	2015	0,63
13	Män	2016	0,63
14	Män	2017	0,63
15	Män	2018	0,64
16	Män	2019	0,63
17	Män	2020	0,64
18	Män	2021	0,64
19	Män	2022	0,64
20	Män	2023	0,64
21	Män	2024	0,64

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Nuläge i Linköping

Den demografiska försörjningskvoten har inte förändras nämnvärt i Linköping sedan början av 2000-talet. Den är något lägre än försörjningskvoten i hela Sverige, och högre bland kvinnor än bland män.

Om statistiken

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Önskvärt är ett lågt värde.