Demografisk försörjningskvot

Mål 11 Hållbara städer och samhällen

Indikator SE. 11. 2

Antalet äldre ökar. Över hälften av den förväntade befolkningstillväxten väntas alltså ske i den åldersgrupp som med dagens regler uppnått pensionsåldern. Ett ökat antal äldre ställer krav på olika samhällsfunktioner och institutioner, inte minst för kommuner och regioner. Fler äldre medför exempelvis högre kostnader för samhällstjänster riktade mot äldre i form av vård och omsorg.

Att det finns fler äldre är dock knappast ett problem i sig utan en del av villkoren för framtida anpassningar. På samma sätt kräver en hög andel barn och unga i befolkningen en omfattande verksamhet i skolväsendet. Problem uppstår om antalet personer i arbetsför ålder som förenklat uttryckt borde skapa de nödvändiga inkomster som ska omfördelas till befolkningsgrupper utan inkomster, inte utvecklas i takt med övriga åldersgrupper.

Diagram
Tabell
Jämför

Andel personer 0-19 och över 65 år av personer 20-64 år

Välj kön
Rad-id	Mätområde	Datum	Värde
0	Kvinnor	2002	0,70
1	Kvinnor	2003	0,70
2	Kvinnor	2005	0,70
3	Kvinnor	2006	0,70
4	Kvinnor	2007	0,70
5	Kvinnor	2008	0,71
6	Kvinnor	2009	0,70
7	Kvinnor	2010	0,70
8	Kvinnor	2011	0,70
9	Kvinnor	2012	0,70
10	Kvinnor	2013	0,70
11	Kvinnor	2014	0,71
12	Kvinnor	2015	0,71
13	Kvinnor	2016	0,71
14	Kvinnor	2017	0,72
15	Kvinnor	2018	0,72
16	Kvinnor	2019	0,72
17	Kvinnor	2020	0,72
18	Kvinnor	2021	0,72
19	Kvinnor	2022	0,72
20	Kvinnor	2023	0,72
21	Kvinnor	2024	0,72

Datakälla: SCB

Exportera data till Excel

Kommentar

Nuläge i Linköping

Den demografiska försörjningskvoten har inte förändras nämnvärt i Linköping sedan början av 2000-talet. Den är något lägre än försörjningskvoten i hela Sverige, och högre bland kvinnor än bland män.

Om statistiken

Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år. Önskvärt är ett lågt värde.