Klimatsmart Linköping

Det strategiska arbetet mot ett klimatsmart Linköping styrs genom det Klimat- och energiprogram som antogs av kommunfullmäktige i mars 2022. Programmet anger de insatsområden som för Linköpings klimatarbete bedömts som mest prioriterade att arbeta med och omfattar och innefattar också mål inom klimatområdet. Under 2023 antogs en handlingsplan - Klimatfärdplan för Linköpings kommun 2024-2030 - som definierade vilka aktiviteter som ska genomföras inom koncernen för att bidra till måluppfyllelse. Klimatfärdplanen ersätter de tidigare handlingsplanerna för koldioxidneutralt Linköping och handlingsplanen för solel.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Det strategiska klimatarbetet som genomförts under året har bland annat innefattat uppföljning av målen i klimat- och energiprogrammet samt stödjande insatser till bolag och förvaltningar i implementeringsarbetet utifrån klimatmålen. Till stöd för kommunens klimatarbete har ett externt klimatråd inrättats. Klimatrådet ska granska kommunens arbete med att nå beslutade klimatmål. Rådet kommer att leverera sina slutsatser i en årlig rapport där tema väljs utifrån klimat- och energiprogrammets insatsområden. Ett första möte med klimatrådet genomfördes 2024 där rådet presenterade en omvärldsbevakning av kommuners klimatarbete.

Sedan 2021 ingår Linköpings kommun som en av 23 svenska “Klimatneutrala städer” inom ramen för det strategiska innovationsprogrammet Viable cities. Linköpings kommun deltar i samverkan med kommunala bolag, civilsamhälle, akademi och näringsliv med syftet att genomföra insatser för minskad klimatpåverkan genom innovation. Under 2023 avslutades denna programperiod och ansökan om att delta i ytterligare en period lämnades in och beviljades finansiering. I detta projekt kommer även Mjölby kommun delta för ökat lärande mellan kommunerna.

Flertalet nämnder redovisar att de arbetar med klimatfärdplanens aktiviteter i sina verksamhetsberättelser och verksamhetsplaner. Exempelvis så arbetar VSS med minskad klimatpåverkan genom minskat matsvinn och inköp av närodlade och ekologiska livsmedel. Samhällsbyggnadsnämnden har premierat trähusbyggnation i markanvisningstävlingen för Djurgården och utrett förutsättningarna för industriell symbios i Distorp/Gärstad. Flera nämnder hänvisar till pågående arbete med att se över och efterleva hållbarhetskrav i upphandlingar.

Inom de kommunala bolagen pågår en mängd olika insatser som för att uppnå utsläppsminskningar. För Tekniska verkens del är resurseffektivitet centralt och utifrån ett internationellt perspektiv innebär omhändertagande avfall i Linköping en klimatvinst, utifrån att undvika deponi och istället använda det till bränsle i kraftvärmeverket. För att minska den fossila delen i avfallet har bland annat Fossil Eye - ett verktyg för att scanna mängden plats i restavfallet - testats under 2023-2024. Andra insatser rör bland annat en kraftig utbyggnad av biogasproduktionen samt antagandet av ett program för koldioxidinfångning, lagring och/eller användning av koldioxid. Under 2024 blev Tekniska verkan den första aktören i Sverige som kompletterat sin biogasanläggning med en ny anläggning för infångning och förvätskning av biogen koldioxid.

De kommunala fastighetsbolagen arbetar alla med energibesparingar, elproduktion och miljöcertifieringar som ett led i att minska sin klimatpåverkan. Stort fokus har även legat på att minska klimatpåverkan vid nybyggnation. Lejonfastigheter har bland annat fortsatt sitt arbete med klimatkalkyler i tidiga skeden i nybyggnadsprojekt. Kalkylerna ska användas som underlag för investeringsbeslut i syfte att vidta klimatbesparande åtgärder. Stångåstaden har bland annat arbetat med att minska klimatpåverkan i nyproduktionsprojekt, exempelvis genom klimatförbättrad betong, ersatt glasull med cellulosabaserad lösullsisolering och ersatt stålreglar med pappreglar där så varit möjligt.

Inom området arbetar kommunen också med kommunikation på olika sätt. Syftet är att informera och engagera och målgruppen är medarbetare, kommuninvånare och verksamma i kommunen. Under 2024 har arbetet med införande av Hållbarometern varit centralt i arbetet med att utveckla klimatkommunikationen. Den kommer att utgöra ett komplement till befintliga kommunikationskanaler och kommer att bidra till att klimatfrågorna sätts i ett bredare hållbarhtessammanhang. Kommunikation inom klimatområdet sker också på ett flertal andra sätt inom koncernen och det rör exempelvis evenemang och kampanjer inom miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen samt kommunikation från de kommunala bolagen, arbetet sker löpande. Inom kommunorganisationen pågår ett arbete med att i större utsträckning kommunicera kring klimatfrågor på ett samlat och mer enhetligt sätt.

Vad har arbetet bidragit till?

Under 2024 gjordes en uppföljning av kommunens klimatmål avseende måluppfyllelsen för år 2022. Uppföljningen av totala växthusgasutsläpp utifrån kommunens mål om 70 % minskning till 2030 visar att nuläget för 2022 var en minskning med 11 % jämfört med 1990 års nivå. Uppföljningen visar en tydlig minskning av växthusgasutsläpp inom transportsektorn jämfört med tidigare år. Det är sannolikt flera bidragande faktorer till denna minskning och en bedöms vara elektrifieringen inom sektorn, där elbilsmarknaden under perioden har blivit större. Pandemins inverkan med minskat resande kan också vara en faktor samt den ekonomiska krisen under perioden. Även utsläpp från arbetsmaskiner har minskat för 2022 och övergången till fossilfria bränslen såsom HVO kan vara en del i resultatet. Största utsläppssektorn är fortsatt el och fjärrvärme, även om utsläppen minskat något jämfört med 2021.

En slutsats är att utvecklingen går åt rätt håll, men att minskningen av utsläppen inte går tillräckligt snabbt mot mål-åren. En prioritering av insatser för att minska utsläppen i samtliga sektorer är nödvändig, med prioritering på transporter samt el och fjärrvärme, där de största utsläppen sker i dagsläget.

Klimatfärdplanen utgör tillsammans med det fortsatta deltagandet i projektet “Klimatneutrala städer” en samlad grund för klimatarbetet i kommunen under de kommande åren och ger förutsättningar att utföra ett brett och samlat klimatarbete med många olika aktörer. Övrigt arbete som fortgår i förvaltningarna och bolagen är mycket viktigt för möjligheten att kunna nå de uppsatta klimatmål. Utifrån samarbetet med Linköpingsinitiativet engageras också några av de mest energiintensiva bolagen i kommunen till arbeta mot samma klimatmål. En ytterligare betydelsefull del i kommunens klimatarbete förväntas bli den klimatfond som kommunfullmäktige inrättade under 2024. Klimatfonden består av två miljoner kronor per år som ska gå till ideella föreningar som vill genomföra insatser för att bidra till att kommunen når sina klimatmål. Under våren 2025 öppnar den första utlysningen.

Inom ramen för ökad måluppfyllelse fyller också de kommunikationsinsatser som nämns ovan en viktig roll. Då koncernens rådighet över att nå de uppsatta klimatmålen är begränsad är det viktigt att nå ut med aktuell information och skapa engagemang hos medborgare och verksamma i kommunen kring att nå målen som är geografiska. Vid dialoger och andra tillfällen för möten med medborgare lyfts ofta kommunikation som en viktig insats från kommunens sida gällande att leda klimatarbetet i kommunen framåt.