Cirkulär ekonomi och delningsekonomi

Som ett led i arbetet med att kommunen ska främja cirkulär ekonomi och delningsekonomi enligt definitioner som antogs 2019 så fattade biträdande kommundirektören under 2021 beslut om en rutin för införskaffning av möbler. I den beskrivs att kommunen ska tillämpa prioriteringsprincipen “möbeltrappan” vid införskaffning. Den syftar till att återanvända möbler i större grad samt att rekonditionera möbler vid behov istället för att köpa in nya möbler.

Nedan beskrivs prioriteringsordningen:

1. Återanvända

• Egna möbler
• Andra möbler inom kommunen

2. Rekonditionera/reparera

• Internt utförande
• Köp av tjänst utifrån

3. Köpa in

• Återbrukat
• Återbrukbart

Att utgå från möbeltrappan innebär att resurser tas tillvara på ett bättre sätt och möblernas livslängd förlängs. Detta har både ekologiska och ekonomiska vinster. Rekonditionering av möblerna sker delvis inom ramen för kommunens arbetsmarknadsservice, vilket innebär att det ger meningsfullt arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i Linköpings kommun. För att kunna efterleva möbeltrappan knöts det under 2022 också avtal med leverantörer av återbrukade möbler och rekonditioneringstjänster som inte kommunens verksamhet själva genomför.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Under året har förvaltningarna arbetat med cirkulär ekonomi på ett antal olika sätt utifrån sina ansvarsområden. För miljö- och samhällsbyggnadsförvaltningen finns fokusområdet med som en central del i det planeringsarbete som sker vad gäller vidareutvecklingen och etableringen av området Distorp/Gärstad. Det planeras för att möjliggöra industriell symbios utifrån områdets belägenhet intill Gärstadverken.

Vad gäller hanteringen av kommunens IT-utrustning så finns ambitionen att arbeta utifrån ett livscykelperspektiv, vilket innebär ett fokus på en god resurshushållning. Därutöver har kultur- och fritidsförvaltningen öppnat en återbrukskiosk i Agora under året.

Vidare har fastighetsbolagen arbetat med återbruksprojekt på olika sätt. För Lejonfastigheter finns ett par pågående projekt där återbruk är i fokus och ett av dem är renoveringen av Drottninggatan 45. För återbruksprojekten görs en inventering och man har också ett tätt arbete med sin egen återbrukshubb för att möjliggöra återbruk av produkter i lämpliga projekt. Arbetet med återbrukshubb kommer inom Lejonfastigheter också att vidareutvecklas när man återbrukar en äldre ridbyggnad till en framtida lokal för återbruk.

Stångåstaden har arbetat med en pilot av en återbrukshubb i ett av sina områden och vid renovering av bolagets kontor har återbruk varit en prioriterad fråga. De prioriterade att bevara funktionella delar, att återmontera exempelvis glaspartier och dörrar samt att rekonditionera befintliga möbler med komplement av inköp av återbrukade möbler.

Vad har arbetet bidragit till?

Att arbeta med återbruk för att minimera resursanvändning ger vinster både ekonomiskt och ekologiskt. Projekten inom fastighetsbolagen kopplat till återbruksinventeringar ger möjlighet till återbruk av material på ett systematiskt och strukturerat sätt. Det blir tydligt vilka material som finns tillgängliga och det ökar möjligheten att återanvända det på någon annan plats.

Många förvaltningar står kontinuerligt inför omorganisering eller omförflyttning på något sätt, det är då viktigt att ett sådant arbete med resurseffektiv hantering av material och produkter tillämpas.

Arbetssättet har fördelar ur både miljöperspektiv och ekonomiskt perspektiv. Utöver sina möjligheter inom förvaltningarna är det också viktigt att se till vilka möjligheter som finns för att utveckla arbetet med ökat återbruk. Ett exempel som innebär en större spridning är den nyöppnade återbrukskiosken i Agora.