Cirkulär ekonomi och delningsekonomi

Cirkulär ekonomi är en av de viktigaste hörnstenarna i Linköpings kommunkoncerns miljö- och hållbarhetsarbete. Kärnan i detta arbete är att flytta material högre upp i avfallstrappan genom att minimera mängden avfall, förlänga produkters livslängd och designa bort avfall från systemen. Genom att betrakta restprodukter som nya, värdefulla resurser skapas starka cirkulära flöden som genererar både affärsnytta och miljövinster. Detta arbete bedrivs på en bred front över hela koncernen, vilket inkluderar allt från storskalig energi- och avfallshantering till hur stadens fastighetsbolag bygger och renoverar.

Som ett led i arbetet med att kommunen ska främja cirkulär ekonomi och delningsekonomi enligt definitioner som antogs 2019 så fattade biträdande kommundirektören under 2021 beslut om en rutin för införskaffning av möbler. I den beskrivs att kommunen ska tillämpa prioriteringsprincipen “möbeltrappan” vid införskaffning. Den syftar till att återanvända möbler i större grad samt att rekonditionera möbler vid behov istället för att köpa in nya möbler.

Att utgå från möbeltrappan innebär att resurser tas tillvara på ett bättre sätt och möblernas livslängd förlängs. Detta har både ekologiska och ekonomiska vinster. Rekonditionering av möblerna sker delvis inom ramen för kommunens arbetsmarknadsinsatser, vilket innebär att det ger meningsfullt arbete för personer som står långt ifrån arbetsmarknaden i Linköpings kommun. För att kunna efterleva möbeltrappan finns också knutna avtal med leverantörer av återbrukade möbler och rekonditioneringstjänster som inte kommunens verksamhet själva genomför.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

Inom energi- och avfallshanteringen driver Tekniska verken flera storskaliga cirkulära initiativ. Ett tydligt exempel är biogasens kretslopp, där hushållens matavfall rötas till biogas samtidigt som restprodukten blir till näringsrik biogödsel för regionens åkrar. Under året har detta kompletterats med en ny anläggning som fångar in och förvätskar biogen koldioxid från biogasproduktionen, vilken nu bland annat säljs vidare till livsmedelsindustrin.

Inom bygg- och fastighetssektorn pågår ett intensivt arbete för att förlänga livslängden på material. Fastighetsbolagen Stångåstaden och Lejonfastigheter har etablerat interna återbrukshubbar där inredning och byggnadsdelar från rivningar mellanlagras för att kunna användas igen i nya projekt. Ett konkret exempel är Lejonfastigheters ombyggnation av kommunhuset på Drottninggatan 45, där ett femtiotal materialkategorier som dörrar, sanitetsporslin och marmorgolv inventerades och återbrukades direkt i bygget.

Inom ramen för stadsutveckling har kommunen arrangerat idéverkstäder under temat "Cirkulära Linköping" för att identifiera nya möjligheter för hållbar urban utveckling och attrahera extern finansiering. Inom Samhällsbyggnadsnämnden har fokus legat på att integrera cirkulärt tänkande redan i planeringsfasen av nya stadsbyggnadsprojekt, med ambitionen att materialåterbruk alltid ska vägas in i uppdragsbeskrivningarna.

Vad har arbetet bidragit till?

Det konsekventa arbetet med cirkulära flöden ger tydliga och mätbara resultat för både klimatet och resursanvändningen. Genom att fånga in koldioxid från biogasanläggningen beräknas klimatnyttan till cirka 20 000 ton koldioxid per år i undvikna utsläpp när gasen kan ersätta fossila råvaror i industrin. Vidare tas restprodukter från kraftvärmeproduktionen tillvara på ett effektivt sätt, där Tekniska verken under året har levererat drygt 100 000 ton slaggrus som använts för att sluttäcka deponier, och över 8 000 ton har använts som förstärkningslager när kommunen byggt nya gång- och cykelbanor. Inom fastighetssektorn har återbruksinitiativen lett till direkta utsläppsminskningar redan i byggfasen.

Att arbeta med återbruk för att minimera resursanvändning ger vinster både ekonomiskt och ekologiskt. Återbruksinitiativen inom byggsektorn genererar samtidigt stora klimatbesparingar. Enbart genom det material som förmedlats via Lejonfastigheters egen återbrukshubb undveks utsläpp på över 60 ton koldioxidekvivalenter under året, vilket var dubbelt så mycket som bolagets uppsatta mål. Arbetet med att nyttja restprodukter och sluta de lokala kretsloppen – såsom att förädla schaktmassor eller använda hundratusentals ton slagg från avfallsförbränningen som konstruktionsmaterial – innebär kraftigt minskade tunga transporter och skonar värdefulla naturresurser. Tillsammans skapar insatserna med avfall och massor starka cirkulära flöden som är helt avgörande för Linköpings fortsatta omställning till en hållbar stad.