Avfall

Arbetet med avfall i Linköping präglas av ett fokus på cirkulär ekonomi och att, i linje med lagstiftning och den beslutade avfallsplanen, flytta avfallet högre upp i den så kallade avfallstrappan. Målsättningen är att gå från förbränning till att i stället minimera mängden avfall som uppstår, maximera återbruket och öka materialåtervinningen. Detta arbete bedrivs brett inom både de kommunala bolagen och kommunens förvaltningar och omfattar allt från hushållens avfall till storskalig hantering av byggmaterial och schaktmassor.

Kommunens strategiska arbete på avfallsområdet bestäms i en lagstadgad renhållningsordning (avfallsplan och föreskrifter). Den gällande renhållningsordningen för Linköpings kommun fastställdes av kommunfullmäktige under 2021. Avfallsplanens syfte är att fastställa mål och åtgärder för kommunens arbete för att minska avfallets mängd och farlighet på ett sätt som bidrar till cirkulär ekonomi samt att utveckla strategier för kommunens styrmedel på avfallsområdet. Ytterligare ett syfte är att utveckla processen för avfallsplanering i kommunen som organisation. Vägledande är ambitionen i avfallshierarkin, och kommunens målsättningar om klimatneutralitet och giftfri miljö.

Exempel på insatser som genomförts inom koncernen

För att göra det enklare för invånarna att sortera rätt har flera stora förändringar i insamlingssystemen genomförts. Inför lagkrav från och med 2026 gällande fastighetsnära insamling har Tekniska verken under 2025 framgångsrikt testat nya fyrfackskärl för villor i ett pilotprojekt i Linghem, ett system som införs i hela kommunen under 2026. Samtidigt har Samhällsbyggnadsnämnden förberett för nya sorteringskärl som placeras ut i populära parker och på torg för att öka återvinningen i offentliga miljöer. På Gärstad har Tekniska verken dessutom färdigställt en ny högteknologisk eftersorteringsanläggning som maskinellt sorterar ut bland annat plast, papper och metall från det restavfall som annars hade förbränts.

För att på ett hållbart sätt ta hand om de stora volymer överskottsmassor som uppstår vid stadsutveckling utreder kommunen och Tekniska verken möjligheten att etablera ett cirkulärt masslogistikcentrum på Gärstad. Genom att hantera berg och schaktmassor lokalt minskar behovet av att bryta nya naturresurser dramatiskt. Samhällsbyggnadsnämnden har även påbörjat genomförandet av en specifik handlingsplan för masshantering för att förändra förvaltningens arbetssätt, och vid Tekniska verkens anläggning i Katrineholm förädlas redan i dag schaktmassor till nya kommersiella produkter som gårdsgrus och stenmjöl.

Inom Lejonfastigheter och Stångåstaden har arbete med källsortering och återvinning genomförts under året, både i form av att förbättra förutsättningarna för sortering och i Stångåstadens fall även vad gäller beteende. För det sistnämnda så har insatser gjorts inom information och även ökad delaktighet.

Vad har arbetet bidragit till?

Det systematiska arbetet har resulterat i tydliga minskningar av avfallsmängderna och en ökad utsortering. Stångåstaden rapporterar att mängden mat- och restavfall från deras hyresgäster har sjunkit betydligt och låg under 2025 på 222 kilo per hushåll. Även pilotprojektet med fyrfackskärl i Linghem gav positiva resultat där mängden restavfall från hushållen minskade med 60 procent, samtidigt som det utsorterade matavfallet fördubblades och hamnade i rätt fraktion till 90 procent. På Tekniska verkens återvinningscentraler visar plockanalyser dessutom att andelen avfall som slängs i brännbart har minskat med nästan hälften sedan år 2020, vilket gör att en betydligt större andel avfall numera går till materialåtervinning. Den nya sorteringsanläggningen på Gärstad säkerställer samtidigt att enorma mängder material, kapacitet finns för cirka 200 000 ton restavfall årligen, kan gå till materialåtervinning istället för förbränning.